Den 30 juni 2026 gav regeringen tre myndigheter i uppdrag att stärka arbetsmiljön i hälso- och sjukvården. IVO ska analysera sambanden mellan arbetsmiljö, patientsäkerhet och kompetensförsörjning. Socialstyrelsen ska bygga ett nationellt forum för samverkan. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska föreslå nationella insatser. Det är rätt frågor, ställda till rätt myndigheter. Samtidigt sträcker sig uppdragen fram till 2029 – och under tiden fortsätter människor att arbeta i den arbetsmiljö som utreds. Den här artikeln går igenom vad siffrorna faktiskt visar, vad som beslutats, och hur vi ser på vad som behöver hända medan utredningarna pågår.
Vad siffrorna visar om arbetsmiljön i vården
Försäkringskassans lägesrapport om psykisk ohälsa i arbetslivet, publicerad i januari 2026, innehåller en uppgift som är lätt att läsa förbi: nio av tio långtidssjukskrivna uppger att arbetet har bidragit till sjukskrivningen. Den vanligaste orsaken som anges är hög arbetsbelastning och obalans mellan krav och resurser.
Rapporten visar också att de stressrelaterade sjukskrivningarna minskar något, men ligger kvar på en hög nivå. Sedan september 2019 har antalet pågående stressrelaterade fall ökat med 11 procent i landet som helhet. Högst är sjukfrånvaron i skola, vård och omsorg – samma sektorer där arbetsmiljöproblemen enligt rapporten är störst.
Ett tredje resultat är det som borde få mest uppmärksamhet: den som blir sjukskriven på grund av stress har svårare att komma tillbaka än den som sjukskrivs av andra skäl. Försäkringskassan konstaterar samtidigt att kunskapen om vilka insatser som faktiskt underlättar en hållbar återgång är otillräcklig.
Bilden bekräftas från annat håll. Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av akutsjukhus och primärvård, redovisad i slutet av 2025, visade att 73 procent av de granskade arbetsplatserna fick krav på åtgärder under perioden 2022–2024. Bland akutsjukhusen var siffran 80 procent. Den vanligaste bristen var ohälsosam arbetsbelastning. Myndigheten har också rapporterat att 630 000 anställda i Sverige uppger att de alltid har för hög arbetsbelastning, vilket är vanligast inom välfärden.
Tre olika myndigheter, tre olika metoder, samma slutsats. Det är inte längre en fråga om huruvida problemet finns.
Vad det betyder på en avdelning
Statistik döljer hur det går till. Ett reportage i Vårdfokus från mars 2026 följde intensivvårdsavdelningen vid Östersunds sjukhus – regionens enda. Där låg den totala sjukfrånvaron på 11,4 procent i januari samma år. Avdelningen har omkring 60 medarbetare, varav 35 sjuksköterskor. Antalet vårdplatser gick från sju till sex inför sommaren 2024 och återställdes aldrig, eftersom personalen inte räckte till.
Det mest talande i reportaget är inte siffrorna utan mekanismen. Eftersom en intensivvårdsavdelning inte kan låna personal från andra avdelningar, täcks luckorna av dem som redan är på plats. Personalen beskriver att de stannar och tar extrapass av lojalitet – mot kollegorna som annars får en tyngre natt, och mot patienterna som annars inte får den vård de behöver. En sjuksköterska sammanfattar konsekvensen: till slut går folk in i väggen och blir långtidssjukskrivna i stället.
Övertidsuttaget visar samma sak i siffror. Under 2024 arbetade avdelningen drygt 2 100 övertidstimmar. Under 2025 hade siffran stigit till nästan 5 600 – på ungefär samma totala arbetstid.
Vi har otroliga medarbetare. Men det här sliter sönder oss. Det är ett systemfel.
Enhetschef, intensivvårdsavdelningen i Östersund, till Vårdfokus
Det är värt att stanna vid vem som går sönder först. Det är inte den som gör minst. Det är den som säger ja när ingen annan kan.
Vad som har beslutats
Under våren 2026 samlade sjukvårdsministern fackförbund, arbetsgivare, forskare och myndigheter i en gemensam dialog om arbetsmiljön i hälso- och sjukvården. Det ledde fram till de tre regeringsuppdragen den 30 juni 2026.
- IVO ska analysera sambanden mellan arbetsmiljö, patientsäkerhet och kompetensförsörjning, och peka ut risker i vården. Delredovisning senast 31 maj 2027.
- Socialstyrelsen ska inrätta ett nationellt forum för dialog och samverkan, och stödja regioner och kommuner i att integrera arbetsmiljöfrågor i arbetet med patientsäkerhet och produktionsplanering. Slutredovisning senast 31 maj 2029.
- Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska analysera strategier för att stärka kompetensförsörjning och arbetsmiljö, och lämna förslag på fortsatta nationella insatser. Delredovisning senast 31 maj 2027.
Det finns något viktigt i den här konstruktionen som förtjänar att lyftas fram. Uppdragen behandlar inte arbetsmiljö som en personalfråga vid sidan om verksamheten, utan som en del av patientsäkerheten. Det är en riktig och länge efterfrågad koppling: den som är utmattad gör fler misstag, och en avdelning som ständigt bemannas med övertid är en avdelning där risken för patienter ökar. Att myndigheterna får i uppgift att analysera just det sambandet är ett steg framåt.
Samtidigt är tidsaxeln vad den är. Den första delredovisningen kommer i maj 2027. Socialstyrelsens uppdrag slutredovisas 2029. Därefter ska förslag beredas, beslutas och genomföras.
Så ser vi på det
Insamlingsstiftelsen Mänsklig Hållbarhet är en fristående, partipolitiskt och religiöst obunden insamlingsstiftelse. Vi bedriver inte vård och ersätter inte arbetsgivarens ansvar. Vår roll är att finansiera och möjliggöra insatser som stärker människors långsiktiga förmåga att fungera i sitt sammanhang.
Vi ser positivt på att arbetsmiljön i vården har blivit en uttalad nationell fråga, och på att kopplingen till patientsäkerhet görs tydlig. Det är inte den delen vi vänder oss mot. Det vi vill lyfta är vad som behöver hända under tiden utredningarna pågår. Vi vilar på fyra principer.
Stöd under belastning, inte bara efter kollaps. Det mesta av stödet i vården sätts in när någon redan har gått sönder – rehabilitering, sjukskrivning, återgång. Försäkringskassans slutsats att stressrelaterat sjukskrivna har svårare att komma tillbaka gör den ordningen dyrare än den ser ut. Varje utmattning kostar inte några månaders frånvaro, utan ofta år av nedsatt funktionsförmåga. Det som verkligen betyder något är vad som finns för den som fortfarande arbetar, men börjar ta slut. Vi har skrivit mer om hur det ser ut tidigt i förloppet i vår artikel om tecken på utmattning i vården.
Rimlighet före ideal. Stöd som förutsätter tid man inte har blir inte använt. En insats som kräver att en sjuksköterska på en underbemannad avdelning lägger en timme på egen hand är ingen insats – den är ytterligare en sak att inte hinna med. Det som fungerar måste rymmas i den vardag som faktiskt finns, inte i den som borde finnas.
Helhet före förenkling. Den vanligaste bristen enligt Arbetsmiljöverket är ohälsosam arbetsbelastning – ett organisatoriskt förhållande, inte en individuell egenskap. Att erbjuda enskilda medarbetare verktyg för att hantera stress utan att röra bemanning, schemaläggning och återhämtning flyttar ansvaret till fel nivå. Individ, organisation och samhälle hänger ihop, och en insats som bara adresserar den första nivån håller inte över tid.
Vi väntar inte på att någon annan ska börja. Utredningarna behövs, och vi ser fram emot vad de kommer fram till. Men de människor som arbetar i vården i höst kan inte vänta till 2029. Under tiden samlar vi in medel och sprider kunskap, för att förebyggande stöd ska finnas där belastningen pågår – inte bara där den redan har brutit någon.
Om du känner igen dig
Om du arbetar i vården och känner igen beskrivningen ovan finns det några saker värda att veta.
Trötthet som inte går över efter ledighet är inte samma sak som att vara trött. Utmattning är aldrig ett tecken på svaghet, utan oftare en rimlig reaktion på långvarig belastning utan tillräcklig återhämtning. Att man klarar av det just nu betyder inte att det är hållbart.
Att alltid säga ja till extrapass är begripligt, och ofta det som gör att verksamheten går ihop. Det är också det som gör att kostnaden landar hos den som bryr sig mest. Att någon gång säga nej är inte illojalt mot kollegorna – det är en förutsättning för att kunna vara kvar och orka bidra över tid.
Arbetsbelastning är en arbetsmiljöfråga med en formell väg. Skyddsombud och skyddskommitté finns för detta, och arbetsgivaren har ett lagstadgat ansvar att förebygga ohälsosam arbetsbelastning. Att ta upp det systematiskt är inte att klaga.
Om tröttheten, sömnsvårigheterna eller likgiltigheten håller i sig över tid – kontakta din vårdcentral. Det tar kortare tid att vända ju tidigare det fångas upp.
Vanliga frågor
Vad innebär regeringens uppdrag om arbetsmiljön i vården?
Den 30 juni 2026 fick IVO, Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att stärka arbetsmiljön i hälso- och sjukvården. Uppdragen omfattar analys av sambandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet, ett nationellt samverkansforum, samt förslag på nationella insatser.
När kommer resultaten av utredningarna?
IVO och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska delredovisa senast 31 maj 2027. Socialstyrelsen ska slutredovisa sitt uppdrag senast 31 maj 2029.
Hur många är sjukskrivna på grund av stress i vården?
Försäkringskassans lägesrapport från januari 2026 visar att stressrelaterade sjukskrivningar minskar något men ligger kvar på hög nivå, och att antalet pågående fall ökat med 11 procent sedan september 2019. Sjukfrånvaron är högst i skola, vård och omsorg.
Beror sjukskrivningarna på arbetet eller på privatlivet?
Nio av tio långtidssjukskrivna uppger själva att arbetet har bidragit till sjukskrivningen, enligt Försäkringskassan. Den vanligaste orsaken som anges är hög arbetsbelastning och obalans mellan krav och resurser.
Vad är den vanligaste arbetsmiljöbristen i vården?
Ohälsosam arbetsbelastning. I Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn 2022–2024 fick 73 procent av de granskade vårdarbetsplatserna krav på åtgärder, och bland akutsjukhusen 80 procent.
Är det svårare att komma tillbaka efter en stressrelaterad sjukskrivning?
Ja. Försäkringskassan konstaterar att stressrelaterat sjukskrivna har svårare att återgå i arbete än andra sjukskrivna, och att kunskapen om vilka insatser som underlättar en hållbar återgång är otillräcklig.
Källor
- Regeringskansliet: Tre myndigheter får uppdrag om arbetsmiljön i vården (pressmeddelande 30 juni 2026)
- Försäkringskassan: Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv – lägesrapport 2026:1 (januari 2026)
- Arbetsmiljöverket: Kartläggning av arbetsmiljö och hälsa hos undersköterskor, sjuksköterskor och läkare i den offentliga hälso- och sjukvården
- Läkartidningen: Tre av fyra arbetsplatser i vården sågas av Arbetsmiljöverket
- Vårdfokus: Ständiga sjukluckor på iva i Östersund: ”Det här sliter sönder oss” (10 mars 2026)
Artikeln är informationsmaterial och ersätter inte medicinsk bedömning, vård eller behandling.